Hela denna sida är en annons

”Många hoppar av idrotten redan i 11-årsåldern. Det livslånga idrottandet är en av våra stora utmaningar”, tycker Björn Eriksson, Riksidrottsförbundets ordförande och ambassadör för Årets Eldsjäl kategorin Öppen.

Krönika

”Ideella ledare får inte lastas med andras ansvar – då riskerar vi att de slutar”

Av Björn Eriksson 30 december, 2016

Svensk idrott har sin bas i den ideella föreningen – och inte minst hos de ideella ledarna runt om i landet. Men idrott handlar inte bara om idrott.
Föreningens gemenskap och dess sociala miljö är något mer – och något mycket större!

Här kan du rösta på Årets Eldsjäl!

Att vara ambassadör i Årets eldsjäl-kampanjen är en stor ära för mig som ordförande i Riksidrottsförbundet. För vad vore vårt föreningsliv utan alla eldsjälar därute i landet?

Det kan vara mannen som klipper gräset på fotbollsplanen sedan 30 år, det kan vara kvinnan som varit revisor för en klubb i 40 år, det kan vara föräldern som skjutsar, pappan som bakar, mamman som är tränare…

Tänk den tanken – och alla som har en idrottsbakgrund kan direkt rabbla upp en mängd eldsjälar som har passerat revy i livet.

En eldsjäl i det tysta
Jag var tidigare ordförande i Svenska Skidskytteförbundet i tio år. Vid de årliga tävlingarna i Östersund fanns det ett vip-rum. Varje år stod samma kvinna vid entrén och hälsade en välkommen och sa ”på återseende” när man gick. Det var hennes uppgift. Efter ett antal år frågade jag henne om hon trivdes med sin syssla. Hon sa:

– Ja, det här är den bästa veckan på hela året!

Hon kände en gemenskap med de andra funktionärerna, fick en snygg jacka, träffade andra människor än dem hon såg i sin vardag – och hon brann verkligen för det hon gjorde. Det är bara ett av oändligt många exempel på vad en eldsjäl kan vara.

Får social och demokratisk fostran
Det finns de som hävdar att den ideella föreningen är en kvarleva från 1900-talet. Jag håller inte alls med om det. Forskning från Ersta Sköndals högskola visar nämligen att det ideella engagemanget är lika starkt i dag som när deras mätningar började.

I en fungerande idrottsförening – för de allra flesta är väldigt väl fungerande – får massor av barn och ungdomar både en social och demokratisk uppfostran. De träffar människor över generations-, sociala och kulturella gränser – människor som de förmodligen aldrig skulle mött annars i vårt allt mer segregerade samhälle.

Politiker lastar över ansvaret
Generellt sett mår idrotten bra i Sverige, men vi är hela tiden konfronterade med nya utmaningar. Massor av föreningar ute i landet har gjort ett fantastiskt jobb sedan flyktingströmmen började komma häromåret, och just i ett sådant fall har idrotten en så tydlig och viktig roll.

Det som kan oroa mig är att man från kommunal sida och från det politiska systemet ibland ser oss som kommunaltjänstemän – att man ber oss göra saker som egentligen den offentliga apparaten ska ta hand om. Det går inte att lasta över ett sådant ansvar på den ideelle ledaren för då säger han eller hon till slut: ”Nä, jag vill inte vara med längre – vi är trots allt bara ideella ledare”.

Här kan du rösta på Årets Eldsjäl 2016!

”Gubbar som jag kanske blockerar”
En annan sak som oroar mig är att idrottandet numera peakar strax före elva års ålder, läs mer här. Det är alltså inte svårt att få barn att börja idrotta – det svåra är att få dem att fortsätta högre upp i åldrarna och helst hela livet.

Det beror givetvis på en mängd saker. Vissa vill inte tävla och då finns det ingen plats för dem. Somliga får andra intressen.

Idrottsrörelsen kanske ska vara självkritisk eftersom den uppenbarligen inte alltid lyckas fånga upp det intresse som finns och ta hand om de entreprenörer som väljer att gå andra vägar – som väljer att dra igång olika idrottsaktiviteter och sammanslutningar som ligger utanför RF-ramen och det traditionella föreningslivet. Och den kanske är dålig på att suga upp unga människors önskemål. Är det rentav gubbar som jag som sitter och blockerar hela systemet? Så kan det mycket väl vara; det erkänner jag gärna.

Förtjänar uppmärksamhet
Det finns som alla förstår mycket att jobba med. Vi ska fortsätta att utveckla vår stabila värdegrund – vi idrottar och vi delar samma värderingar! Men vi får aldrig glömma bort att alla faktiskt har ett behov av att bli sedda – och de ideella föreningsledarna ute i landet förtjänar verkligen att bli det.

Är det någon slutsats jag kan dra av årets många föreningsbesök så är det att folkrörelsen idrott i allra högsta grad lever!

Det ska den fortsätta göra.

Här kan du nominera din eldsjäl!

Sussi Wilén-Dacke

Glimma, Falun

Hjälper överviktiga barn och deras familjer att må bättre genom personlig träning, kostrådgivning och massor av personligt stöd.

Anna-Maria Rosenberg & Elin Becksmo

Hjärtebarnsförbundet, Stockholm

Arrangerade Hjärtebarnsloppet till förmån för Sveriges barn och unga med hjärtfel – ett lopp där 650 löpare deltog runtom i Sverige och även utomlands.

Jonas Nilsson

SFFF, Norrtälje

Tar varje år med sig hundratals funktionsnedsatta personer ut på sjön för att fiska och njuta av friluftslivet i Stockholms skärgård.

Birgitta Green

Alla kan gympa, Helsingborg

Ser till att funktionshindrade barn och unga får möjlighet att gympa i grupp varje vecka – en träning där de utvecklas motoriskt och får kompisar.

Hasse Andersson

NPF-laget Trestad, Trollhättan

Vill hjälpa alla barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar – genom fotboll och familjeträffar.

Sevana Bergström

Ronjabollen, Uppsala

Kämpar, med idrotten som verktyg, för att tjejer från utsatta områden ska bli sedda, accepterade och aktiverade.

Nicklas Johansson

Sandarne SIF, Söderhamn

Får Sandarne SIF att blomstra genom att skjutsa, träna och stötta ungdomar från asylboenden runt Söderhamn.

Jonas Morin

Huddinge Basket, Huddinge

Står trygg mitt i klubben med 80 nationaliteter. Ser varje unge – och gör mycket för den svenska basketsporten.

Anders Petersson

KFUM JKS, Stockholm

Är sedan över 40 år navet och allas extrapappa i basketföreningen som blivit så mycket mer än en idrottsförening – ett andra hem för barn och unga i Stockholmsförorten Bredäng.

Anna Karlsson

VildaKidz, Luleå

Erbjuder utsatta barn cirka 200 kostnadsfria aktiviteter året om där barnen får gemenskap, glädje och trygghet.

Leo Bernava

Nya Södertälje kultur- och fotbollsförening, Södertälje

Ser till att minst 200 barn i ekonomiskt utsatta områden får spela fotboll, prova kulturaktiviteter, känna tillhörighet och framtidstro.

Simon Ström

Scouterna, Bredäng, Stockholm

Satsar varje vecka 45 timmar av ideellt engagemang på att ungdomarna i hans scoutgrupper ska må bra, utvecklas och uppleva kamratskap.

Sibel Akdogan

MixDancers Academy, Jönköping

Dansskolan hon startade som 12-åring har i dag cirka 100 dansare – som varje vecka får glädje och styrka av Sibels ledarskap.

Thomas Werkström

BK Atle, Karlskrona

Leder barn och ungdomar i brottning sedan 46 år – ett engagemang som ger brottarna en styrka för livet.

Alexander Karlsson

Staffanstorp badmintonklubb, Staffanstorp

Med sin lågmälda ledarstil har Alexander skapat en trygg och utvecklande atmosfär i föreningen där han tränar ett 80-tal barn, unga och vuxna.

Monica Sundin

Falu IK-Friidrott, Falun

I 20 år har Monica tränat de yngsta barngrupperna i friidrott, med målet att fostra barnen till fina individer.

Webb-tv

Tack för din nominering!

Tack för din röst!

Din röst är registrerad. Vinnaren kommer att presenteras på Eldsjälsgalan i mars 2017. Folkspel tackar för din röst och för att du bryr dig om och uppskattar eldsjälarnas insatser.

Du har redan röstat!

Din röst i denna kategori är redan registrerad. Om detta inte stämmer kan det vara så att du delar IP-adress med andra som har röstat. Testa i så fall att rösta från din mobiltelefon eller från en annan dator.